Vegadagen | SSAG | Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi

Vegadagen 2025

Professor Marisol de la Cadena vid University of California Davies tilldelas Vegamedaljen i guld av Svenska sällskapet för antropologi och geografi (SSAG). Marisol är en peruansk antropolog som gjort viktiga bidrag till forskningen om ursprungsfolk i Sydamerika. På Vegadagen den 24 april delar kungafamiljen ut medaljen, följt av en öppen föreläsning.

Marisols teorier har inspirerat antropologer över hela världen. Utöver sitt akademiska arbete har hon även varit engagerad i frågor som rör social rättvisa i Peru.
– Marisols forskning berör främst ursprungsbefolkningars rätt till sin mark i Sydamerika, men är också högst aktuell i vår del av världen. I norra Sverige och i Sapmi sker återigen industrisatsningar med argument om den gröna omställningen. Det kan liknas vid forna tiders kolonialism, säger Madeleine Bonow, docent i geografi vid Södertörns högskola och ordförande i SSAG.

Marisol de la Cadena är känd för sin etnografiska forskning med fokus på hur ursprungsbefolkningar i Anderna interagerar med miljön och omgivningen. Urfolkens kunskap och förhållningssätt utmanar västerländska uppfattningar om relationen mellan natur och kultur.
– Inom både antropologi och geografi arbetar man sig bort från idén om att människa och natur är två åtskilda kategorier. Förr i tiden var antropologer det koloniala avantgardet. De reste till olika platser för att undersöka ’andra’ och informera om hur kolonialmakterna kunde ’förbättra dem’. Nu för tiden är antropologi ett forskningsområde som kan ifrågasätta de dominerande västerländska synsätten på världen. Det gör vi genom att lära oss av icke-västerländska människor, som vägrar vara del av den kapitalism som organiserar och förstör världen, säger Marisol.

Vegamedaljen delas varje år ut av Svenska sällskapet för antropologi och geografi. Det sker på årsdagen av fartyget Vegas ankomst till Stockholm den 24 april 1880. Adolf Erik Nordenskiölds Vegaexpedition var först i världen med att segla genom Nordostpassagen i Norra ishavet mellan Europa och Asien. Expeditionen anses vara bland de främsta svenska vetenskapliga framgångarna. Kung Oskar II finansierade expeditionen tillsammans med SSAG. Som SSAGs beskyddare är det än idag kungen som delar ut Vegamedaljen.

Vegasymposiet 2025 äger rum den 24 april på Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm. I en öppen föreläsning berättar Marisol om sin forskning för allmänheten, tillsammans med andra inbjudna forskare. Eventet är gratis och öppet för alla.

Kontaktperson:
Madeleine Bonow, docent i geografi vid Södertörns högskola och ordförande i SSAG.
E-post: madeleine.bonow@sh.se
Tel: 08-608 47 08

Pressmeddelande (pdf)

Marisol de la Cadena är en peruansk antropolog som gjort viktiga bidrag till ursprungsbefolkningars och miljöns antropologi, teoretiskt sett i gränslandet mellan Science and Technology Studies (STS), feministisk teori och politisk ekologi. Hennes forskning omfattar studier av multiarter (eller multi-entiteter), politik, religion, historia och världsantropologier. Hennes vetenskapliga produktion på spanska och engelska har givit henne stort internationellt genomslag, och hennes teorier har inspirerat antropologer i såväl det Globala Syd som det Globala Nord, inklusive svensk antropologi.

De la Cadena är kanske mest känd för sin etnografiska forskning i Latinamerika som huvudsakligen fokuserat på kulturella och politiska praktiker hos ursprungsbefolkningar i de peruanska Anderna. Hon blev tidigt uppmärksammad för sin nyskapande artikel ”Women Are More Indian”. Ethnicity and Gender in a Community Near Cuzco (1991 på spanska, 1995 på engelska) där hon problematiserar etnicitet utifrån genusteori. I sin bok Indigenous Mestizos (2000) analyserar hon hur begreppen ras och kultur har blivit sammanflätade i Peru och hur ursprungsbefolkningar har kämpat för erkännande och synlighet i ett rasifierat samhälle. I sin bok Earth Beings: Ecologies of Practice across Andean Worlds (2015) undersöker hon hur de andinska folken interagerar med miljön och andra icke-mänskliga entiteter, särskilt i relation till expansionen av neo-extraktivism, och hur deras kunskap och praxis utmanar västerländska uppfattningar om relationen mellan natur och kultur. Hon har myntat begreppet ’onto-epistemiska öppningar’ och utvecklat en etnografisk-filosofisk metod som bidragit till den så kallade ontologiska vändningen inom antropologin. Volymen A world of many worlds (2018) som hon redigerat tillsammans med filosofen Mario Blaser, är en undersökning av de möjligheter som kan uppstå genom samtal mellan ursprungsfolk och vetenskapsfilosofi. Denna bok, med bidrag från bland andra Alberto Corsín Jiménez, Marianne Lien, Isabelle Stengers, Marilyn Strathern, och Eduardo Viveiros de Castro, undersöker hur skilda kunskaper och praktiker skapar möjligheter för ett pluriversum: ett kosmos bestående av divergerande politiska praktiker som kan samexistera. De la Cadenas senaste och pågående forskningsprojekt är Making Cow, en antropologisk studie om boskapsindustrins praktik, politik och socioekologiska effekter, baserat på etnografiskt fältarbete i Colombia.

Utöver sitt akademiska arbete har de la Cadena varit aktiv och engagerad i frågor som rör social rättvisa i Peru och andra delar av världen. Hon har varit en ledande röst i offentlig debatt för att försvara ursprungsbefolkningars rättigheter när det gäller exploatering av naturresurser, byggandet av megaprojekt och andra frågor som rör miljö och utveckling.

De la Cadena är född och uppvuxen i Peru. Hon läste sin kandidatutbildning i antropologi vid Pontificia Universidad Católica del Perú i Lima, följt av studier på avancerad nivå i Frankrike och England. Hon har en doktorsexamen i antropologi från University of Wisconsin-Madison (1996). Hon är sedan 2010 professor i antropologi och blev 2017 även utnämnd till professor i STS, båda vid University of California Davis. Hon är också ansluten forskare vid University of Western Sydney.

I egenskap av akademiker som gjort som sin karriär i det Globala Nord har hon alltid strävat efter att bygga och underhålla broar till akademin i det Globala Syd genom olika kollegiala samarbeten och gästprofessurer, främst i Latinamerika. Hon har också verkat i och för tvärvetenskapliga samarbeten, och för antropologins roll i att påverka samhällsutvecklingen.