Dessa årgångar av Ymer kan fortfarande beställs, se Ymer. De senaste årens Ymer kan även laddas hem gratis i pdf-format.
Ymer 2022: Regioner och regional utveckling i en föränderlig tid
Under en lång tid har fokus för regional utveckling likställts med ekonomisk tillväxt, men dess innebörd har kommit att breddas och inkluderar idag även andra perspektiv där betydelsen av till exempel social och ekologisk hållbarhet lyfts i högre utsträckning än tidigare. Samtidigt är regional utveckling en ojämn rumslig process som skiljer sig åt inom och mellan regioner. I Sverige ser vi till exempel att klyftan mellan stad och land har ökat i flera avseenden. Med utgångspunkt i olika geografiska perspektiv och teorier lyfter författarna i årets YMER hur såväl historiska som nutida ekonomiska, politiska och samhälleliga processer format och formar dagens regioner och på så sätt också förutsättningarna för regional och lokal utveckling.
Ymer 2021: Megaprojekt – Kritiska perspektiv på storskalig infrastruktur
Årets Ymer handlar om megaprojekt. Över hela världen uppförs storskalig infrastruktur som aldrig förr. Man bygger vägsystem, hamnar, höghastighetståg, ekonomiska zoner, och telekommunikationssystem bara för att nämna några.
Detta samtida fenomen undersöks i volymen genom en samling aktuella, empirinära och etnografiska studier av megaprojekt i olika delar av världen. Bokens författare är kultur- och socialantropologer, kulturgeografer och statsvetare som utifrån sina respektive perspektiv visar att megaprojekt präglas av politik och att maktrelationer är centrala för dess design, tillblivelse och sociala effekter. De olika kapitlen fördjupar sig i frågor som rör politiskt beslutsfattande, expertis och påverkan på lokala samhällen, och problematiserar även antaganden om skala, tid och rum.
Ymer 2020: Periferi som process
Årets Ymer handlar om begreppspar som centrum-periferi och stad-land. Vår samtida geografi kan sägas bestå av en rumslig integration i form av ett flöde av människor, varor och idéer som återfinns parallellt med en rumslig separation av individer, grupper och platser. En utgångspunkt är att periferier görs och skapas i processer och flera av bokens kapitel belyser hur ekonomiska, sociala och politiska relationer bidrar till att positionera platser och regioner som perifera eller centrala. Volymen bidrar därmed till en ökad kunskap kring sammanhållningens politik, relationen stad-land, samt förutsättningarna för integrering av platser och regioner.
Ymer 2019: Turismen och resandets utmaningar
Turism är en betydande del av och drivkraft i den globaliserade ekonomin och konsumtionssamhället där den bidrar till social, ekonomisk och miljömässig förändring, såväl positiv som negativ. Under de senaste decennierna har inte bara turism och resande ökat världen över utan även forskarnas intresse för turismstudier har ökat markant. I Ymer 2019 presenteras svensk turismforskning som bedrivs av geografer och antropologer. De olika kapitlen exemplifierar hur turism kan utveckla och förändra platser, ekonomiskt, miljömässigt och socialt, i Sverige och genom svenska resenärers turistande utomlands. Genom de olika bidragen synliggörs möjligheter och utmaningar som turism ger upphov till och hur turism kan förstås som ett globalt och samtidigt lokalt fenomen.
Ymer 2018: Globala flöden och lokala praktiker – policymobilitet i tid och rum
Policymobilitet är temat för 2018 års Ymer. Det är ett forskningsområde som vuxit kraftigt under de senaste två decennierna. Som praktik har dock policymobilitet förekommit betydligt längre än så, inte minst inom samhällsplanering och politik. Här har intresset för att hämta inspiration från andra platser och att lära sig av andras erfarenheter varit etablerat sedan länge. I den här boken presenteras en lång rad olika perspektiv på policy, och på dess sociala och rumsliga mobilitet och påverkan. Kapitlen diskuterar nutida och historiska exempel från Sverige i huvudsak, men även från Norge, Danmark. Ghana, Kenya och Sudan. Kapitlen diskuterar policy med olika perspektiv på skala – från det lokala och regionala till det nationella och internationella. Tillsammans bidrar dessa med en fördjupad kunskap om såväl policy som policymobilitet, och om hur makt, traditioner och strukturer påverkar hur policy utformas och sprids till olika platser.
Ymer 2017: Urban utveckling och interaktion
I Ymer 2017 undersöker geografer och antropologer staden som fenomen genom att lyfta fram de interaktioner och processer som leder till att städer och samhällen förändras. Analyserna grundar sig i studier av städer i Sverige, Ukraina, USA, Bolivia och Chile och representerar en del av det stora och mångfasetterade urbana forskningsfältet. Sammantaget ger kapitlen en fördjupad förståelse för den grundläggande interaktionen mellan stad, människa och miljö som uppstår i mötet mellan en mängd olika intressen och aktörer, från privata företag , motståndsrörelser, diasporagrupper till lokala föreningsinitiativ och gentrifieringsaktörer samt inte minst inom staden själv och dess relationer med omvärlden.
Ymer 2016: Genus och företagande
Denna bok har sin utgångspunkt i forskningsfältet genus och företagande/entreprenörskap och är resultatet av en workshop som organiserades av forskningscentrat EnterForum, på Södertörns högskola under december 2015. Temat för workshopen var Politik, Företagande och Genus. Med utgångspunkt från ett genusperspektiv analyseras hur ekonomisk utveckling och samhällsprocesser har lett till uppkomsten av nya näringar, samt hur teknik och politik i samverkan kan leda till att kvinnor trängs undan i vissa näringar. Boken tar även upp om genus påverkar företagens möjligheter att överleva pä lång sikt, kvinnliga företagares syn på kvinnors företagande, hur socialt entreprenörskap kan vara katalysator för kvinnors rättigheter, samt vilka utmaningar och möjligheter kvinnliga hästföretagare i tätortsnära verksamheter möter i sin dagliga verksamhet.
Ymer 2015: Sverige utanför : – Svensk makt och dess spår i utlandet
2015 är det 200 år sedan Sverige lämnade sin sista formella besittning i Europa, hertigdömet Pommern. Ymer 2015 visar med olika exempel svensk maktutövning utanför landets nuvarande gränser. Det kan gälla hur svenska besittningar administrerades, hur kommunikation och transporter fungerade, hur befolkningen levde, vilka spår som den svenska närvaron satte, men även områdets geografi och antropologi idag. Den svenska närvaron kan även gälla till exempel militär stationering, Svenska kyrkans missionsstationer, Sveriges ambassader och kulturinstitut, svensk makt på ont och gott.
Ymer 2014: Resurser och politik i Afrika
Vi upplever en ny rush till Afrika där mycket kretsar kring resurser och politik. Och ändå är det fortfarande svepande generaliseringar som dominerar bilden av ”det nya Afrika”. Årets upplaga av Ymer är istället baserad på långvarig fältforskning. Författarna – antropologer, kultur- och naturgeografer – ger förtätande beskrivningar och insiktsfulla analyser av vanliga människors tillvaro och försörjningsvillkor. Genom lokala perspektiv på globala processer analyseras tillgång till och kontroll över resurser, och maktutövning och politiskt deltagande – och förstås även resursbrist och maktlöshet.
Ymer 2013: Antropologi och tid
Hur kan vi förstå antroplogin genom att fokusera på frågor om tid? Vad innebär ett samtida antropologiskt perspektiv på tid? Och hur kan man som antropolog egentligen utforska samtiden och olika företeelser som ”ligger i tiden”? Årets upplaga av Ymer handlar om antropologi och tid, och dessa är några av de frågeställningar som årsbokens kapitel undersöker.
Ymer 2012: Hållbar utveckling : Samhällsplanering, lokala villkor och globala beroenden
2012 års Ymer behandlar hållbar utveckling. Någon allomfattande definition av begreppet hållbar utveckling, finns knappast inte. Det som gör det starkt (och samtidigt vagt) är just att det inbegriper och beaktar olika intressen, intressen som tenderar att stå i kontrast till varandra. Hållbar utveckling handlar om människans livsmiljö i vid bemärkelse. Artiklarna är skrivna av forskare som huvudsakligen är verksamma vid geografiska institutioner och institut. De belyser och diskuterar hållbar utveckling utifrån ett flertal perspektiv och förhållningssätt. Alla dimensioner som brukar tillskrivas hållbarhetsbegreppet behandlas och problematiseras. För att vi ska kunna förverkliga en ”hållbar utveckling” så krävs det en proaktiv samhällsplanering smn bygger på kunskap och insikter inom en rad ämnesområden. Den här årsboken bidrar till den kunskapen.
Ymer 2011: Gastronomins (politiska) geografi
Gastronomins politiska geografi är titeln på 2011 års YMER. Artiklarna är skrivna av forskare som alla arbetar med frågor som rör det småskaliga jordbruket i Europa. Flera av författarna är medlemmar och verksamma inom det europeiska forskningskonsortiet ERG/ SYAL, där den ledande forskningen om lokala jordbruks- och livsmedelssystem koordineras. Boken tar upp frågor som rör lokala jordbruks- och livsmedelssystem och olika sätt som de småskaliga jordbrukarna kan möta i den ökande globala konkurrensen inom livsmedelssektorn. I denna bok har vi lagt ett särskilt fokus på Sverige, men den omfattar också andra europeiska verkligheter och tematiska perspektiv. Vi får följa med på en resa till Frankrike, Grekland, Spanien, Österrike och olika delar av Sverige där jordbrukare och småskaliga förädlare på olika sätt försöker få en lönsamhet i sin produktion.
Ymer 2009: Polarår
I Ymer 2009 presenteras olika perspektiv på polarforskning som utförts under de fyra polaråren:1882-1883, 1932-1933, 1957-1958 (IGY) och under det Internationella polaråret (IPY) 2007-2008. Vi får en unik inblick i hur forskning och expeditioner motiveras vetenskapligt och politiskt och vad som egentligen uträttats. Under IPY 2007-2008 har fokus äntligen riktats mot människors vilkor i framför allt Arktis. I Sverige samordnades för första gången fjällforskningen med utgångspunkt från stationerna i Abisko, Tarfala och Vindelfjällen.
Ymer 2008: Kartan och verkligheten
Kartan och verkligheten – ett motsatspar? Från uppmätningar i Sven Hedins anda till glacialmorfologiska kartor baserade på analys av satellitbilder gäller det att korrekt redovisa resultaten på kartor. Men kartor kan också visa kartografens avsikter eller uppdragsgivarens maktlystnad. Kartans år 2008 bjuder årsboken Ymer på ett rikt urval av aspekter på kartans betydelse.
Ymer 2007: Kring Beringia – Expeditioner och folk
Det är kallt, glest befolkat och fyllt av guld, olja och andra värdefulla resurser. Här är vilda marker och vackra vyer. Hit åker man fortfarande på expeditioner. Det är också platsen för de värsta slavlägren genom tiderna, och härifrån kom den politiska blåkopian till sovjetsystemet. I Kring Beringia behandlar en internationell samling geografer och andra forskare och skribenter aktuella frågor kring samhälle, miljö och resurser i en för Sverige avlägsen del av världen – området mellan euroasiska och amerikanska landmassorna, mellan Ishavet och Stilla havet.
Ymer 2006: Katastrof! – olyckans geografi och antropologi
Lever vi i katastrofernas tidsålder? Eller är de stora händelserna en naturlig del av jordens funktioner, medan mänskligheten är sin egen olyckas skapare? I årets Ymer deltar naturvetare, samhällsvetare och humanister i en exposé över olyckans ursprung, handhavande och konsekvenser. Vi får exempel i stort och smått, från olika rum i världen, olika kulturer och olika tidsådrar.
Ymer 2005: Centralasien – Västturkestan nationsbyggande under Sovjetekologi och islamideologi?
Centralasien är den Euroasiska kontinentens torra, heta och kalla mittpunkt, Västturkestan dess delvis förryskade och sovjetiserade halva. Nu står fem unga stater inför gigantiska problem med en förstörd ekologi och en svår omställning från totalitär planekonomi till en osäker marknad under politiska och religiösa påtryckningar. Ymer låter experter, vetenskapare och unga forskare ge varierade aspekter på denna regions natur, samhälle och kultur.
Ymer 2004: Solen – klimatet – människan
SSAG:s årsskrift för 2004 är fokuserad på solen, den verkligt centrala energikällan för vår jord. I boken behandlas de senaste rönen om universums utveckling och därmed tillkomsten av vår sol och vårt planetsystem. Pågående studier av aktiviteten nära solens yta diskuteras liksom hur värme överförs till jorden. Hur strålning från solen ger upphov till norrsken och lysande nattmoln, hur molntäcket påverkas av jordens magnetfält genom modifieringar av den kosmiska strålningen och hur detta kan påverka klimatet diskuteras. Slutligen kommer några exempel på hur klimatets variationer påverkar historiska händelser och hur vi människor måste anpassa våra liv till solens variabilitet.
Ymer 2003: Det bergiga Balkan – konflikternas halvö
Balkan – den bergiga halvön mellan fyra kultursfärer – är kanske ursprunget till begreppet Europa. Bakom vår bild av oförsonliga konflikter finns en annan verklighet av omväxlande natur, en mosaik av språk, religion och traditioner och en historia som lever och förändras. Årets Ymer ger ett antal olikartade bilder av detta rika och drabbade område.
Ymer 2002: Bergen i fokus
Ymer 2002 handlar om olika bergsområden i Europa, Afrika och Sydamerika. Bergen utgör särskilt känsliga miljöer där man kan observera många aktuella problem. Där finns också rikligt med resurser i form av färskt vatten, rekreationsområden, en rik biologisk mångfald etc. FN:s generalförsamling har därför proklamerat år 2002 som bergsmiljöernas år.
Ymer 2001: Antarktanderna – svensk forskning i Otto Nordenskjölds fotspår
År 2001 är det 100 år sedan Otto Nordenskiöld startade sin famösa expedition till Antarktis. Den fick vittgående följder för svensk forskning, inte endast i Antarktis utan även i Sydamerika. Årets Ymer tillägnas hundraårsminnet av expeditionen genom att skildra insatserna under den och några av dess följdverkningar. Expeditionens dramatiska förlopp och räddning beskrivs på ett för oss nytt sätt, nämligen ur argentinsk synvinkel med utgångspunkt i den argentinske deltagaren José Sobrals dagbok. För att illustrera hur förutsättningarna för arbetet i polartrakterna ändrats sedan den tiden ges även glimtar från nutida svensk geografisk forskning i området, samt några framtidsaspekter.
Ymer 2000: Öster om Östersjön
2000 års Ymer behandlar temat ”Öster om Östersjön” ur flera perspektiv. Det historiska – samhörigheten över vattnet belyses i artiklar om vikingar, svedjefinnar, finnlands- och estlandssvenskar. Det samtida – förändringsprocessen i Karelen, Ingermanland och Baltikum efter Sovjet. Det miljömässiga – från sovjetiska atomanläggningar till ängsmarker – öster om vattnet.
Ymer 1999: Södra Afrika
Ymer 1999 handlar om en region som har stor aktualitet. Sveriges ambassadör i Pretoria delger oss sina intryck från det nya Sydafrika. Kommer alla i södra Afrika att tala pidginspråk? Vad hände när mammas farbror träffade kung Kharma? Hur ser Henning Mankell på kulturyttringarna i Moçambique? Klimat, vatten och mark vad vet vi och vad gör vi? Innehållet är lika mångskiftande som den region som skildras.
Ymer 1998: Andrée och Arktis – ett hundraårigt perspektiv
1998 års Ymer uppmärksammar – något försenat- 100-årsminnet av Samuel August Andrées ballongfärd. I ett antal artiklar behandlas dåtidens och nutidens syn på denna märkliga expedition. Årsboken innehåller också ett antal artiklar, främst glaciologiska sådana, om svenska Arktis-forskning efter Andrée. En uppsats handlar också om världens nordligaste kultur – inughuiterna på nordligaste Grönland.
Ymer 1997: Mellanöstern – mellan öst och väst
SSAG:s årsskrift 1997 handlar om Mellanöstern. I ett femtontal artiklar behandlas områden som ”Hur skolorna kom till Jordaniens landsbygd”, ”Att undervisa om Mellanöstern i Sverige”, ”Mellanösterns landformer”, ”Vatten och odling i Mellersta Östern”, ”Ökenspridning i Mellanösterns torrområden”, ”Mellanösterns klimat i nutid och forntid” samt ”Mellanöstern och EU i ett bredare ekonomiskt perspektiv”.
Ymer 1996: Tibet – världens tredje pol
SSAG:s årsskrift 1996 handlar om Tibet. I en femtontal artiklar behandlas områdets geografi och antropologi. I slutet av boken ges en fyllig redogörelse för 1995 års svensk-kinesiska expedition, som celebrerade 100-årsminnet av Sven Hedins första Tibet-expedition. Omslaget visar en av många panoramateckningar. Den publicerades i Ymer 1918.
Ymer 1995: Kommunikationernas Europa
Ur innehållet:
Lennart Améen: Järnvägarnas roll i Sveriges infrastruktur
Nils Cronholm: Färjetrafiken på norra Östersjön
Thomas Lundén: Alperna som fysisk och politisk barriär
Lars-Gunnar Comén: Luftfarten och dess avreglering
Ymer 1993: Östeuropas omvandling
Förändringens vindar har svept över det forna östblocket. Omvandlingsprocessen redovisas i årets Ymer av öststatsforskande geografer. Från övergripande studier av natur- och kulturlandskapet fokuseras intresset på bland annat miljöfrågor i Baltikum, jordbrukets omstrukturering i Estland, DDR:s inlemmande i Förbundsrepubliken och de etniska problemen i Rumänien.
Ymer 1992: Miljö och utveckling
Ur innehållet:
Sture Öberg: Befolkning, miljö och utveckling
Bengt Dahlström: Är vi på väg mot en snabb klimatförändring?
Lars Bärring: Saheltorkan – ett klimatologiskt perspektiv
Mali Falkenmark: Integration eller separation av Riokonferensens mark/vatten?
Ymer 1991: Oceanerna
Ur innehållet:
Gustaf Arrhenius: Svenska djuphavsexpeditionen med Albatross – ett retrospektiv
K Gösta Eriksson: Unga sediment i västra Medelhavet
Urban Wråkberg: Om djuphavets gåtor och ett fiskeri på vetenskaplig grund
Alf Nyberg: Om vattenminskningen och landhöjningen i Sverige
Ymer 1990: Antarktis
Ur innehållet:
Christian Hjort: Glaciärer och klimathistoria kring Antarktiska halvön
Alerstam, Gudmundsson och Larsson: Fåglarnas flykt över antarktiska hav
Holmlund och Karlen: Glaciologiska studier
Leif Anderson: Det marina kemisk-oceanografiska projektet
Carl M:son Mannerfelt: Hans W:son Ahlmann – ett rapsodiskt vänskapsporträtt
Ymer 1989: Regnskog
Ur innehållet:
Nils-Erik Nilsson: Kan ITTO rädda regnskogen?
Marie Byström: Kartläggning av regnskog med satellitfjärranalys
Olov Hedberg: Regnskogarnas artrikedom
Christer Norström: Historien om negritos på Andamanöarna: från utplåning till ”utveckling”
Carl Christiansson: Vittring, erosion och landskapsutveckling i tropiska regnskogsområden
Ymer 1988: Savann
Ur innehållet:
Anders Rapp: Klimatfluktuationer i Afrikas savannzoner
Malin Falkenmark:Den Afrikanska savannzonen – hotat hem på den hydrologiska marginalen
Christina Skarpe: Kalahari – savann i södra Afrika
Anders Hjort af Ornäs: Hållbar försörjning i torra områden: exemplet kamelskötsel
Jören Fries: Västafrikas savanner – är de på väg att bli öken?
Ymer 1986: Historisk geografi
Ur innehållet:
Staffan Helmfrid: Agrarlandskapsforskningen i Sverige
Mats Widgren: Bebyggelseform och markrättigheter under järnåldern
Sölve Göransson: Om svenska byar med regelbunden form
Inez Egerbladh och Ian Layton: skogsutnyttjande och samhällsförändring i en norrbottnisk älvdal
Jens Möller: Den skånska plattgården
Ymer 1985: Himmel och jord
Ur innehållet:
Dallas D Rhodes och Lisa A Rossbacher: The surface of Mars
Leif Wastenson: De nya satelliterna
Erik Liljas: Vädersatelliter
Jan Stiernstedt: Det svenska rymdprogrammet
Nils-Bertil Svensson: Några meteoritnedslag i Sverige
Ymer 1983: Om havet
Ur innehållet:
Claes Göran Alvstam: Den internationella sjöfartens geografi
Kurt Boström: Havens uppkomst och förintelse
Hans Ackefors: Havets levande resurser
Bo Johnson Theutenberg: Havets nya rättsordning
Ymer 1982: Antropologisk forskning
Ur innehållet:
Ulf Hannerz: Tjugo år med svensk socialantropologi: 1960-1980
Anita Jacobson-Widding: Från antropologi till kulturantropologi
Gudrun Dahl: Nomadsamhälle i omvandling
Kajsa Ekholm Friedman: Kaffeodling och emancipation i nordvästra Madagaskar
Ymer 1981: Expedition Ymer-80
Ur innehållet:
Bengt Lundvall: Ymer-80 – några erfarenheter och reflexioner
Valter Schytt: YMER-80’s landbaserade naturgeografiska forskning
David Dyrssen: Arktiska oceanens kemi
Thor Larsen: Isbjørnundersøkelser under Ymer-80
Ymer 1974: Folk och försörjning
Ur innehållet:
Rolf Edberg: Tag vara på jorden
Georg Borgström: Livsmedelskrisen och geografins nyckelställning
Anders Rapp: Mark, vatten och erosion i Tanzania
Staffan Helmfrid: Jorden vi lever på – och av
Nils Lewan: Nordsjöfynden av gas och olja
Carl Mannerfelt: Föränderligt landskap i Toscana
Sixten s. R. Haraldson: 50 miljoner nomader – världens största minoritet
Jan O. J. Lundgren: The development of the tourist travel systems – a metropolitan economic hegemony
Ymer 1971: Tätort och glesbygd
Ur innehållet:
Sune Berger: Företagsnedläggning- vad händer sedan?
Viggo Hansen: Den rurale bys rolle i urbaniseringsprocessen i Danmark
Lennart Ameen: Om ”Nygatan” som stadsgeografiskt element
Björn Holmer: Vinden i bebyggelselandskapet – exempel från Göteborg
Hans Aldskogius: ”Utflyktsomlandet”
Gösta Forsström: Gällivare malmberg och bruksrörelsen i Norrbotten 1736-1855
Olof Erson: Norrlandsproblemen, fortfarande
Vadim Söderström: Varför hyggen?